ANNA BOHLIN
En samling fakta och citat, som kan vara av intresse för oss bröder och barnbarnen, samlade av Harald och Erland.
En första version till minnesdagen av hennes hundraårsdag 10 nov 2001
Reviderad senast 8 aug. 2014
ANNA BOHLIN, född SAHLIN
1 nov 1901: föddes i Falun
1903 föddes Oscar
1904 öroninflammation som ledde till att hon blev stendöv på vänster öra
1905 föddes Gunvor och dog Oscar i brusten blindtarm
1906 föddes Astrid
1907 flyttade familjen till Stockholm
1908 föddes Ingvar
Ht 1908 intogs i andra klass av Anna Sandströms skola. Fick en bästa vän i Anna Örtenblad
1909 dog hennes mormor och Astrid
Juni 1918 Avgångsbetyg från Anna Sandströms skola
20 dec 1919 tog studenten som privatist
”F.n. högre avdelningen av ettårskursen vid vårt handelsinstitut. Stockholm 5.3.1920. Bröderna Påhlman.”
Smith Premier Institutet i Stockholm. Deltog i skrivmaskinskurs. Intyg 5.3.1920
Mars 1920 – april 1921: Paris. Svenska Handelsbankens kontor i Paris (15.3.1920 – 31.5.1920)
17.8. – 20.10.1920 Arbetsintyg Banque des Pays du Nord, Paris
Vinterterminen 1920-21 Université de Paris: Les Cours de Civilisation francaise
April – aug 1921 au pair i Bedfordshire, England. 28.6.1921 – 19.8.1921: The Summer Meeting vid University of Oxford
Sept – dec 1921 studier i Wien
Jan 1922 Inskriven vid Uppsala Universitet
Skrev dagbok från sin recentiorshöst (återgiven på denna hemsida). Bl a spelade hon teater med Karin Boye
Jan 1923 Husmor i Kristliga Studentförbundet, där doc. Torsten Bohlin ingick i styrelsen
31.1.1923 Fil.mag (28.5.1922 Romanska språk: A; 31.10.1922 Engelska AB; 17.1.1923 Tyska AB). (Samma år som riksdagen beslutat om Behörighetslagen – att kvinnor hade rätt att inneha statstjänst och annat allmänt uppdrag.) Planerade lic-studier parallellt med arbete som sekr på Sv. Missionsstyrelsen
2 mars 1923 hemligt förlovad, eklaterade Marie Bebådelsedagen
2 dec 1923 bröllop
30 dec 1923 Torsten skriver till Enar: “Anna fick igår ett erbjudande från Lindblads [förlag] att korrigera en översättning från tyska och det tackade hon ja till för att arbeta sig in där.”
1925 Torgny föddes, flytt till Åbo, där Torsten blivit professor
1926 Sverker föddes
1928 Sverker dog
1929 Carl-Yngve föddes
1930 Anna Örtenblad död. Jordfästes av Torsten
1930 flytt till Uppsala
1931 Folke föddes
1934 Harald föddes, Torsten utnämnd till biskop
Sommaren 1935 flytt till Härnösand
1 jan 1936 Torsten tillträdde formellt
1937 Erland föddes
1950 Torsten dog, flytt till Uppsala där hon tog olika sekreterarjobb mm
29.3.1951 – 5.5.1951 Vikarie som sekr. i Sällskapet för praktisk skogsförädling i Uppsala
Hösten 1951 sekr. på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle i Stockholm och på KFUMs
Centralstyrelse i Stockholm
Jan 1952 – april 1954 sekr. vid Svenska Institutet för Missionsforskning i Uppsala
Juli 1954 Studieledarkurs Åsa folkhögskola
1955 Erland tog studenten, Anna kände sig fri att söka jobb utanför Uppsala
April-maj 1955 anställd av Svenska Kyrkohjälpen för verksamhet bland flyktingar i Berlin
1.1. – 15.8.1956 Instruktör i Vita Bandet
Lå 1956/57 e adj vid h a l i Åmål
Sommaren 1957 Akademisk sommarkurs vid Geijerskolan
Lå 1957/58 e adj vid Kom. Flickskolan i Linköping
Ht 1958 t o m vt 1961 e adj och e o adj från 1.1.1961 vid h a l i Falun
Vt 1959 provår vid h a l för gossar å Norrmalm
Ledare för skolungdomskurs i Bad Godesberg sommaren 1960
Grundkurs för körledare juni 1962
Samtalskurs över modern engelsk litteratur aug 1962 Siljansskolans nordiska sommarhögskola
Ht 1961- vt 1967 ord adj vid h a l i Örnsköldsvik
1966 pensionerad, flyttade till Uppsala
1968/69 universitetscirkel i ämnet framtidsforskning (futurologi) anordnad av Frikyrkliga Studieförbundet i Uppsala
Mars 1969 kurs vid Linnéskolan i Uppsala för utbildning av respiratorvakter
Vt 1970 kursen Att samtala med den enskilda anordnad av Sveriges Kyrkliga Studieförbund
Febr 1970- febr 1972 Redaktionssekr vid tidskriften Samefolket
Ht 1971 Kurser i pedagogik och samhällskunskap för invandrarlärare, anordnad av Frikyrkliga Studieförbundet
(Föreläsare i internationella frågor. Sammanställd av Folkbildningsorganisationernas Föreläsningsbyrå 1972:
Anna Bohlin: Svart och vitt i Syd-Afrika, De mänskliga rättigheterna, Nepals historia och konst)
Vt 1973 kursen Kolonialismens och imperialismens verkningar i U-länderna vid Visingsö
folkhögskola
Vt 1974 kursen Utvecklingsvägar i U-länderna vid Visingsö folkhögskola
Sommaren 1974 kursen Mera om musik vid Visingsö folkhögskola
Juli – aug 1976 Timlärare i svenska för invandrare vid AMU-Centret i Uppsala
1978 aktiv i Årstakyrkan (Sv kyrkan och Missionsförbundet) Ordf i Årstakyrkans pensionärsförening. Leder i cirkel för föräldrar
1978 studerar utan strävan att t a betyg vid Uppsala universitet: konsthistoria, Sydöstasienkunskap
1979? Startar Jourhavande medmänniska för Stockholms innerstad efter initiativ av Birgit Lindblom
1980 aktiv i Svenska Kyrkans öppna hus i caféet under kyrkan på Ulleråkers sjukhus. En sommar jobbade hon på caféet med lön som vik. assistent, men kyrkorådet tyckte att en arbetslös ungdom borde få jobbet. Hon fick av ärkebiskopen venia för att predika och leda gudstjänster i Ulleråkers kyrka.
1980 studerar vid universitetet: vårdpsykologi, kvinnofrågor och religionspsykologi (mystikens psykologi). Senare Sydostasien
1981 flyttade till Lund
Vt 1983 5–p-kurs Etiska problem i människovården I, anordnad av Lunds Universitet
Ht 1983 Gerontologi vid Lunds universitet
Ht 1983 startade på uppdrag av Medborgarskolan i Lund Seniorakademin, var ordf.och ledde fyra studiecirklar (i engelska dramer, tysk konversation, musiklyssning och samtalsklubb för ensamma)
Nov 1984 hennes första stroke. Flyttar till sjukhem.
Sommaren 1986: som stipendium för sitt arbete med Seniorakademin fick hon resa till Sofia. Carl-Yngve var ledsagare
Sept 1986 hennes andra stroke. Bor på sjukhem
20 aug 1992 avled hon
FÖRENINGAR OCH UPPDRAG
Sveriges Flickors Scoutförbund. Prov för II:a klass ht 1914
Kvinnliga Studentföreningen i Uppsala vt 1922 (Ordf under en kort period?)
Alliance Francaise d´Upsala vt 1922
Kristliga Studentförbundet i Uppsala. (Kvinnliga gruppens representant i styrelsen och husmor) ht 1922
Kårchef i Åbo svenska Flickscoutkår hösten1927-1930
General Mannerheims Barnskyddsförbunds Åbo svenska lokalavdelning
Härnösands domkyrkokör 193? – 1941
Ordf. i H-sands Husmodersförening 1941-43
Svenska Kyrkans Missionsstyrelses ombud för Härnösands stift, 1942 – ?
Syföreningen Myrorna för självförsörjande unga damer i H-sand. 1943-1945
Ledamot av Sveriges Husmödrars Riksförbunds Centralstyrelse
Suppl i Nordens Husmodersförbunds styrelse
Grundare av och ordf. i H-sands Stifts Kyrkliga Kvinnoförbund, 25.3.1942-1950
Ordf. i H-sands Stifts Kyrkliga Textilråd
Styrelseledamot i Fredrika Bremer-kretsen i H-sand
Initiativtagare till och ordf i H-sands Kvinnoföreningars Samarbetskommitté (Beredskapskommitté), 1941-1947. Ordf i propagandakommittén 1944
Ordf. i styrelsen för Barnhemmet i H-sand
Vice ordf. i Röda Korsets Västernorrlandsdistrikt
Ordf. i H-sandsdistriktet av Kronprinsessans Gåvokommitté för neutralitetsvakten
Samarbetskommittén för systugor i Ångermanland
Ur Från år till år 8.7.1941: ”Landsmöte i Stockholm. Jag valdes in i skolkommittén
11.7.1941 Jag valdes till ord medlem i centralstyrelsen.”
Suppl. i Nordens Husmodersförbunds styrelse
Ordf. i Svenska Kvinnors Missionsförening i H-sand 1936-1947
Svenska Kyrkans Missionsstyrelses ombud för H-sands stift 1943-1948
Styrelseledamot i H-sands Dövstumskola
Länsombud för Folkberedskapen i Västernorrlands län
(Se Kurt Lindals bok Om kriget hade kommit, 2004)
Norgekommitténs arbetsutskott (enl Från år till år 16.3.1945)
Buddhistmissionens vänner (enl –”-)
Initiativtagare till Hem- och Skola-föreningen vid H-sands läroverk. Hedersledamot 1950
Kontaktperson för Kvinnoföreningarnas flyktinghjälp / Kvinnoorganisationernas utskott för mellanfolkliga frågor 1950
Ledamot (fp) av Västernorrlands Läns Landsting 1946-1950. Suppleant i Lasarettsdirektionen 1950
Kvinnliga frivilligkåren i Uppsala 1950-?
Vice ordf. i Fredrika Bremer-kretsen i Uppsala 1951 -?
Ordf. i i KFUK i Uppsala 1951 -1956
Medlem i Svenska Journalens redaktionsråd
Riksordf. i Vita Bandet 1955-1969
Ledamot av Vita Bandets världsförenings styrelse
Ledamot av Sveriges Översättarförbund
Hedersordförande i H-sands Stifts Kyrkliga Kvinnoförbund 1951
Ordf. i Örsköldsviks Husmodersförening 1962
Medlem i Amnesty International
Aktiv i Uppsalaavd. av Internationella Kvinnoförbundet för fred och frihet 19? – 1981
Drivande i Seniorakademin i Lund – på uppdrag av Medborgarskolan i Lund som januari 1986 framförde ”sin varma uppskattning och tacksamhet för hängiven och värdefull insats inom Senioraakdemin i Lund.”
TRYCKTA SKRIFTER
Livingstones missionsplaner. Vår Lösen 1923, s 143-150 (under namnet Anna Sahlin)
Kvinnorna – kristiden – kyrkan. I: Vår Lösen 1942, s 313-316
Härnösands Stifts Kyrkliga Kvinnoförbund. I: VA 21.11.1942
Härnösands Stifts Kyrkliga Kvinnoförbund. Broschyr (3 s) Härnösand 1942, ny u 1950
Hedningar och kristna. Svar på artikel av Albert Viksten. Sundsvalls Tidning febr 1943?
De svenska hemmens beredskap. (2 s) I: Kvinnogärning för land och folk. Bokförlaget Gothia 1943
Hemmets och skolans ansvar för barnen just nu, uttalande i Folkskolans Vän 1944, nr 24
Detta har kristiden lärt mig. Enkätsvar i Svensk Damtidning 1944?
Från prästfruars horisont. Rec. av En prästfrubok, (1947), Sundsvalls Tidning (?) 1948
Fasthet. Betraktelse i På väg, 1950, s 126f
Svenska Institutet för Missionsforskning i Uppsala öppnat. Kristen fostran 1952:6, s 8f
(Om Missionsforskningsinstitutets öppnande). I: Svensk Missionstidskrift, (1952)
Härnösands Stifts Kyrkliga Kvinnoförbund. (5 s) I: Kunskap och tro. Uppsatser tillägnade Elis Malmeström. SKS förlag 1955
Till en konfirmand. Utg. av Vita Bandet, 1955
Härnösands historia. I: Hertha 1955, s 28f.
Skrivit förord till och redigerat Anna Söderblom. En minnesbok, 1956 (2 uppl)
Torsten Bohlin. I: Från ådalar och fjäll, 1958, s 54-58
Uttalande om Vita Bandets rådgivningsbyrå i alkoholfrågor. I: Vita Bandet 1901-1961, (1961), s 361
Om Världskongressen i New Delhi. I Vita Bandets tidning. Övers. i ”Mors Blad” (VB i Danmark. Köpenhamn) 1962
Tag vad du vill och betala för det. I Jultoner 1965 (Vita Bandets jultidning)
Artiklar i Sametidningen: 1972, s 149: Sara Ranta-Rönnlunds nådevalpar 1973, s 262: Nåjden. Ur en recension.
Konsten i Nepal (12 s). Ingår i: Nepal – bergslandet där kungen gjorde revolution. (Stencil, 1975)
Domare med strumpstickor (Mary Slessor). Radioföredrag 1976 i serien Värt att veta.
Martin Luthers lyckosamma klosterrov. Ingår i: Starka kvinnor. Ett urval märkliga kvinnoöden från radioserien Värt att veta (1975). Red. Gunvor Blomquist, SRs förlag 1986
”Om kärlekens gärningar”. Insändare till SydSvD 13.5.1986
ÖVERSÄTTNNGAR
Följ länken till Översättarlexikon!
Länk till artikel om Anna Bohlin i Svenskt översättarlexikon
Notis: Fru Hjärtesorg av Nathanael West var enligt Olof Lagercrantz recension i DN utmärkt översatt av Anna Rapp = Anna B
RESOR
Mars 1920 – dec 1921 London, Paris, Wien
1933 England
1948 Norge
1949 Italien (med Torsten till KFUM-konferens)
1950 Finland (nordiskt prästfrumöte)
1951 England (med Folke och Thor och Birgitta Sällström)
1951 reseledare för grupp till Sicilien
1952 Italien
1953 Schweiz
Sept 1954 Paris och Köpenhamn (med Rosa Söderbaum)
April 1955 Väst-Tyskland. Berlin
Juni 1956 Väst-Tyskland
1957 Schweiz
1957 Finland tills. med Folke, Harald och Erland
1960 Väst-Tyskland
1962 Indien (VB-konferens i New Delhi)
Juni och Sept 1965 Frankrike och Schweiz
Jan-maj 1968 Jorden runtresa: Indien, Singapore, Hongkong, Japan, Hawaij, USA, Colombia
Febr 1968 Schweiz
Våren 1972 studieresa med Nepal med studiecirkel inom Utrikespolitiska föreningen
Sept 1983 Portugal
Juli 1986 Sofia (med Carl-Yngve)
NOTISER
När Anna var tre-fyra år och bodde i Falun satt hon en gång på tåget och tittade ut genom fönstret.
Då sa Carl Larsson som satt i samma kupé och som kände Enar ”Fin profil det där.” – ”Va”, sa Anna och vände sig mot honom. ”Ja, inte fy skam framifrån heller”, sa han.
Vid samma tid blev föräldrarna bjudna till Sundborn. De tackade nej därför att de inte kunde lämna lilla Anna. Omedelbart kom ett inbjudningskort, adresserat till henne.
Ur brev till Mamma Rigmor om Kvinnliga Studentföreningens vårfest 29.4.1922:
”Jag och tre andra flickor /bland dem Karin Boye/ bidrogo med 2- och 3-stämmiga sånger som vi flitigt övat på hela veckan /…/ I en spextidning förekom jag ”i en lista över studentskornas älsklingsböcker: ”Om energiens oförstörbarhet!” Jag njöt förstås intensivt av sista april. Från Slottsbacken gick jag hem och satte mig att läsa, ty inga värmländskor gingo med på nationen.”
”I fredags hade vi Alliance Francaise med /…/ ”le Theatre d´Alfred de Musset” och uppförande av ”Un Caprice.” Hela veckan hade vi repeterat två gånger om dagen och jag hade haft ett förskräckligt spring för att få allt i ordning. Det gick över förväntan bra.”
Ur brev till föräldrarna 7.10.1922:
”I går hade Kristliga Studentförbundet sin recentiorsafton. Jag debuterade som husmor /Notering av Enar: ”Torsten – bakom en dörr – observerade Anna./ Det var ungefär 150 personer till té. Ni kan tro att det var ett arbete att breda 400 smörgåsar eller mer och ordna med det hela. Naturligtvis hade jag några flickor till hjälp, men ändå fick jag hålla på hela dagen. Belåtenheten var allmän och jag fick t.o.m. 13 kr. i kassaöverskott, vilket visst är ganska enastående så mycket mer som alla recentiorer gingo gratis.”
”I morgon har Kvinnliga Gruppen sitt samkväm. Jag skall berätta om Södertuna-mötet, uppträda som riddarjungfru i en pantomim och ackompanjera fiolspel. I kväll jag med några kamrater gå på gluntafton i aulan. Det gläder jag mig mycket åt. Och förra lördagen var jag med om Skytteanska festen där.”
Ur brev till föräldrarna 1.12.1922:
”I dag kallades jag till samtal på Svenska Kyrkans Missionsstyrelses expedition. Pastor Dahlquist och pastor Brundin ville ha mig till redaktionssekreterare. Efter att ha överlagt en stund kommo vi till följande förslag: De behålla över vårterminen ett tillfälligt biträde för mera mekaniska saker, och jag arbetar från 10 till !/2 4 med rätt att gå på föreläsningarna. Eftermiddagarna har jag lediga för studier. Lönen är 200 kr. i månaden, 15 jan. – 15 maj.
På så sätt skulle jag ju förtjäna mitt uppehälle och samtidigt bedriva mina licentiatstudier. Arbetet är säkerligen ytterst intressant, en verklig uppgift att fylla. Jag vill gärna göra det. Men innan något definitivt bestämdes, ville jag tala med Pappa och de å sin sida med ärkebiskopen /Söderblom/, som är styrelsens ordförande.”
Ur brev till föräldrarna 18.2.1923:
”Bäva, fröken Sahlin, i denna lärda församling”, sa prof. Wahlgren då Anna ffg deltog i högre seminariet i romanska språk.
Ur brev från Anna på Bokebo 25 nov 1994 (efter första stroken), dikterat för Folke: “Jag blir så bortskämd här så jag knappt kan vara i vanlig familj efteråt.”
I Vita Bandets Historik 19001-1961av Elksa Elgham belyses hennes insatser som resesekretgerare och förbundsordförande.